The bird can fly

Jag tänkte skriva i tisdags men då hann jag glömma vad jag tänkte.

Fast idag kom jag på det!

Jag har ju avslutat på BUP nu. Fri som en fågel.. typ.
För exakt en vecka sedan avslutade jag mitt individuella med Barbro. Vi pratade om hur mycket jag kämpat under det här året och hur mycket jag åstadkommit under sån kort tid.
Det var som tuffast på våren, då jag förlorade mig själv.
Det enda jag ville var att dö, jag försökte men lyckades inte.
Jag kom på att jag ville leva, att det kunde bli bättre.

Så hela sommaren och hösten kämpade jag på.
Dock förlorade jag en vän på vägen. Hon hade inte orken att följa med mig.
Fast jag tror att det var behövligt att gå olika vägar. Hon hade saker hon behövde jobba med.

Jag höll mig nykter (förutom att jag drack 2-3 gånger) under sommaren ända tills jag kände att jag inte var lika sårbar längre.
Nu dricker jag igen och nu har jag kontroll.
Jag kan dricka en öl och nöja mig.
Förut om jag drack så fortsatte jag så långt jag kunde.

Men som sagt, jag mår bra. Även om jag har kvar svängningar i humöret så har jag accepterat det.
Om det däremot skulle bli värre så vet jag vart jag ska vända mig.
Och vuxenpsyk har min remiss.

Tack alla ni som stått vid min sida och stöttat mig genom alla år av självhat och destruktivitet.
Utan er hade jag inte överlevt. <3

SeeYa!

Make it happen

Nu är det flickans helg och jag är speedad till och från.
Lite jobbigt men ikväll kommer jag nog vara lite lugnare men fortfarande glad.
Höhöh!

Snart kommer milla, min flicka! <3

SeeYa

My bird can fly

Jaha, då har man vänt upp och ner på dygnet igen.
Somnade vid 7 eller 8 i natt och för ungefär en timma sedan klev jag upp.

Idag fyller min favorittjej år.
Hon är myndig. Shit, helt knas vad folk håller på och åldras hela tiden.

Nyss var ju hon och jag i min källare i strömbäck och gjorde förbjudna saker.
Sånt som dom andra barnen inte gjorde.
Vi var så jävla udda och iofs, det är vi fortfarande.

Kom ihåg vad jag sa min flicka, om du vill fixa spektakel eller vad som helst, jag hjälper till att fixa.

Puss på dig!

SeeYa

Step forward, upwards

Det är läskigt att inte veta var man är på väg i livet.
Jag har inga direkta planer mer än att gå klart Vågbrytarna.

Jag har saker jag vill göra, men jag vet inte hur det ska gå till.
Kanske jag börjar plugga nästa höst. Vi får se.

Men det är läskigt som fan.

Gah!

SeeYa!

There where blood

Ojojoj..

Det blev en riktigt galen fylla i helgen.
Någonstans vid 12 är det en stor lucka i mitt minne.
Men jag vaknar hos en klasskompis med en hink på huvudet, sår i ansiktet, på händerna och på knäna.

Jag var fortfarande full.

Men förutom det faktum att jag blev rejält full och inte minns så mycket så var det aldrig så att jag fick ångest eller var självdestruktiv. (även om det nu kan ses som självdestruktivt att supa sig redlös)
Tanken var aldrig att jag skulle bli så full som jag blev. Jag ville inte få minnesluckor.
Men så blev det.

Dagen efter blev dock inte speciellt lyckad.
Min jacka, tjocktröja och halsduk var kvar hos en japan (som jag inte minns) som jag träffade kvällen innan.
Min mobil var död och jag skulle träffa Camilla som jag inte sett på tre veckor.
Men som tur var så löste sig allt på bästa tänkbara sätt med tanke på hur allt var. XP

Snart är det jul och avslut på bup.
Det känns rätt så bra.
Förutom att jag behöver köpa julklappar. Hahah ^^

SeeYa!

Walk the earth

Det här är en sån dag då man verkligen måste kämpa för att ta sig vidare.
Inget känns lockande.
Allt är svartvitt, alla färger är borta.

Min nacke gör ont och jag vet inte hur jag ska bota den.

För att hålla mig sysselsatt och avleda mig från destruktiva impulser gör jag en spellista på spotify.
Men när jag är så här i min sinnesstämning fungerar inte riktigt musiken som den brukar.
Alla texter handlar om mig, om mitt liv.
Det är bara jag på hela jorden som förstår världens mysterium. Och jag kan inte förklara för att det är så otroligt invecklat så till viss del förstår inte ens jag.

Det är så jävla stort.

Hjälp mig,
Döda mig
Eller bara
Krama mig

SeeYa

Going for the top

Jag är så trött och så rastlös.

Livet flyter på men det är inte nog.
Allt är grått och stelt.
Jag vill se färgerna, jag vill se hur allt andas.
Jag vill 3000 mil bort. Fly.

Men det fungerar inte så.
Sånt ska man inte göra.
Man ska inte fly.
Man ska leva stelt och grått i en liten bubbla.

Nej, jag vill inte det.
jag ska vara fri.

Banne mig vad jag ska vara fri.


SeeYa

I'm a false sinner

Det är skillnad på dom som har sina perioder där dom mår helt jävla skit under en period och annars inte mår perfekt, men ändå inte skit.
Och dom som varje dag från 0 till 10 på "må-dåligt-skalan" ligger på 7an.
Jag menar då inte att något är bättre/sämre än det andra, och jag menar inte att 7an är en 7a dygnet runt utan att 7an finns som en del av dagen, den kommer och går.

Jag är förvirrad nu. Jag förstår knappt själv vad jag försöker säga. En tanke var det iaf.

Jeppe är min pojke btw, men jag tycker inte om att skriva om pojkar har jag märkt.
Jag tänker inte så mycket just nu om sånt. Det får flyta på och leda mig dit det leder.

Jag saknar dig Camilla, och jag är ledsen för att det ska förstöra på ett sånt sätt att vi inte ens har någon direkt kontakt.

Hoppas du tänker på mig.

Jag tänker på dig. <3

SeeYa

I din't feel your hands around my throat

Jävla fucking kaos.
Jag vill dö och leva samtidigt och självklart tänker jag inte dö.
Men jag vill, och det går inte direkt att säga emot.

Du har inte hört av dig på dagar och svarar inte när jag ringer.
Vad ska jag göra för att få någon slags kontakt med dig?
Vill du inte ha någon kontakt?

Jag vet inte ens vad jag gjort och vill inte spekulera om det.
Du måste berätta det för mig så jag får en chans att förstå.

Självklart kan jag göra tusen gissningar och känna ångest över var enda misstag jag gjort.
Men det tjänar ju inget till.

Hur som helst så är jag ledsen.
Jag är ledsen för att du inte pratar med mig,
för att jag inte förstår
och för att jag känner mig hjälplös.

Hela min dag har gått åt helvette enda sedan jag vaknade.

Mådde piss på morgonen,
låg apatisk i soffan i 2 timmar tills
jag lyckades ta mig upp och iväg till "skolan"
Sedan var jag tvungen att vänta i en kvart för att min mat inte var gjord
och då var jag inte ens hungrig längre så jag slängde allt direkt.
Jag har varit stressad, ångestfylld och ledsen.

Hela dagen har varit en enda stor, sur, gammal urvriden trasa.

Kanske jag ska fly bort ett tag, undvika allt och alla förutom de som kan hjälpa mig fly.

SeeYa!

Only notes for you all

Jaha, här sitter man med sin kopp kaffe och försöker peppa upp.

Mitt liv är ovanligt lugnt.
Och vad är det man brukar säga?
Kanske det är "lugnet innan stormen".

Hoppas inte, jag vill vara stabil och det är precis det jag känner att jag är just nu.
För första gången på.. över 3 år.

Jag har träffat en "ny" pojke.
Egentligen träffade jag han första gången förra sommaren men då var det annat som gällde så jag lärde aldrig känna honom.
Men nu var det dags och jag hänger med honom nästan konstant känns det som.
Asnice!

Jag har fastat för "Newfound Lover" i Smala Sussie.

Lyssna på den så sysselsätter jag mig tills vidare.

SeeYa!

Out of gas, I think

Gaaaaah, jag är så jävla hyper. ^^

Strax ska jag ut och gå in i bussen till Jeppe.
Han är en fin pöjk!

Men jag har ätit middag och har gegg i munnen, fast iofs har jag 1000 tandpetare som kan lösa problemet. haha ^^

Jag kom på en sak.
Jag har tappat min förmåga att vara och känna mig "sexig" och då menar jag inte Pamela Andersson-spex, utan mer... tja... hur man nu ska förklara det.

Heh, en man frågade efter min pappa. Jag är på hans jobb och han har kurs ikväll.
WOHOOOO!!!!
Nu ska jag gå så jag hinner röka och lugna ner mig innan bussfärden.

SeeYa! <3

A red fox came to me

Då har man varit 18 år i 2 dagar, 5 timmar och 20 minuter.

Födelsedagen bestod av tårta, bullar, presenter, köpa cigg, träffa farmor och farfar, köpa öl och åka buss.

Sedan var jag och milla hos Dan och spelade kort med han och Jeppe.
Vi tänkte spela klädpoker, men då kunde ingen ens vanlig poker. Jag försökte minnas från i somras då min morbror lärde mig men icket.

Då spelade vi ett kramspel istället. ^^

Klockan blev tidigt och jag och Camilla gick till bussen.
Väl hemma öppnar pappa dörren i morgonrock, han hade just klivit upp.
Vi käkade frukost med mina föräldrar och gick och la oss. Klockan var då ca 10.

Då sov jag 3 timmar, den här natten sov jag ca 12 timmar. Min dygnsrytm är fuckad och jag ska på Design imorn, min "skola".

SeeYa!

Never make the trip outside

Jag lyssnar på The pussycat dolls just nu.

Det är sånt jag lyssnar på när jag behöver muntras upp, knas-musik jag inte lyssnar på i vanliga fall.

Snart är kaffet klart.

Jag ska ta en kopp och sätta mig ner och sticka lite.

Sånt mys har jag börjat med. Knas som jag är.

Milla är också knas, för hon är med på det hela. <3

Min dag har varit stress hit och stress dit.

Men allt blev gjort och jag vill känna mig stolt.

07.30 - Kliva upp och åka med pappa till hans jobb och jobba

11.00 - Gå i rask takt till KFUM och träffa Designledaren.

12.00 - Hämta lunch och äta den på pappas jobb

14.30 - Cykla i raketfart till bup och träffa David ( xP <3>

16.30 - Hemma för att försöka slappna av

17.00 - Mamma ringer och ger mig uppgifter

18.00 - Middagen är klar

Kaffe och garn, dags att slappa på riktigt!

puss <3

This drug fucked me up

Vågor av elektricitet, det sprider sig i min kropp.

Från ryggen upp i nacken och ut i armarna.

Inga svängningar till hyperaktivitet utan bara dryg nedstämdhet som förr i tiden.

Allt ett resultat av avtrappning av medicin.

Men som vanligt överlever jag. Det gör jag alltid.

Helt ärligt tycker jag att det vore bortkastat att dö nu.

Jag har ju kommit så långt och längre ska jag.

I've fallen again, up

Jag valde bort pojken.

Han var inte intressant på rätt sätt i mina ögon.

Dessutom behöver jag mer krydda än vad han gav mig.

Jag läste just det första "riktiga" inlägget i min blogg.

Det är en otroligt stor skillnad nu jämfört med då.

Jag var 16 år, rädd för att både älska och bli älskad.

Jag var rädd för livet och mitt psyke var ett handikapp.

Nu är det väldigt mycket annorlunda.

Om ca en månad är jag arton. Och för första gången på länge så ser jag fram emot det.

För ett år sedan trodde jag inte att jag skulle leva nu.

Dags att sova.

Psst, Magnus!

Jag tycker om dig.

But he's up in the trees

Det händer ju saker hela tiden. Galet.

Men som vanligt så reder det ut sig ändå.

Jag har träffat en pojke.
Och som alla andra får han stå ut med mina svängningar och udda beteenden.

Fast den här gången ska inte bli som alla andra varit.
Kanske för att jag mår bättre (?) nu.

Missbruket är borta, ätstörningen är under kontroll och snart börjar jag på min nya medicin.

Kanske jag kommer någon vart den här gången och kanske det inte slutar som det gjort alla gånger förut.

Framtiden knackar på och ja, jag är väl rädd.

Nu ska jag försöka få liv i mina små dockor som leker på soffan. Dom ser ganska kära ut. hihih.
Kanske det är giftemål och 300 barn i deras framtid. Vore kul att se milla få något totalt seriöst med en lite nypa BDSM.

Precis som jag vill ha det. Men jag väntar ett tag till.

SeeYa!

Going to the trees

För två dagar sedan var jag lugn och nöjd med hur mitt liv flöt på.

Inte mer än två dagar, sedan vändes allt upp och ner igen.

Min medicin är snart urtrappad, bara 2 dagar kvar.

Kanske det bidrar, jag vet inte.

Idag blir det möten hela dagen.

11.00 - Tandläkaren, NUS

13.00 - Kiss-prov, NA

16.30-18.00 - Gruppsamtal DBT, BUP

Nu ska saker och ting sättas i rullning igen.

..

Men precis just nu ska jag hoppa på bussen och rulla iväg till punkt nr. 1.

SeeYa!

And they walked away with fear

Hahah, för en stund sedan såg jag en bild som en kille laddat upp. Den var förknippad med cannabis (orkar inte förklara hur den såg ut).

Jag kommenterade och han skrev att "den gör stunden roligare".

Inget fel med det tänkte jag och skrev att jag höll på förut men att jag lagt av. Visst gör det stunden bättre men inte livet långsiktigt.

Då skriver han att han aldrig testat och över huvud taget inte håller på med droger. Men att han inte har något emot dem.

Självklart frågar jag honom hur han kan skriva att det är kul att röka på osv. (även om det näst intill är ren fakta att det är en helt underbar känsla man får så tycker jag inte att man ska uttala sig om något man inte upplevt.)

Då skriver han att det var ett skämt (wtf) och att han sett filmer osv där folk röker på.

Han tyckte tydligen att det var skrattretande.

Jag känner just nu, speciellt på natten, att jag är extra lättretlig. Dessutom har jag varit hyper några timmar, och det är extremt påfrestande.

Dags att säga godnatt.

It's like when you're going the wrong way

Var är jag egentligen.

Jag känner gamla dofter som ger mig nostalgitrippar.

Det förändrar min sinnesstämning radikalt.

Dofterna för mig tillbaka till känslorna jag glömt, till gamla minnen.

Jag både älskar och hatar det. Jag hatar lukterna som får mig att minnas det dåliga.

Att få ångest av en doft har jag aldrig faktiskt hört talas om.

Men som det mesta andra så går det att hantera. Jag genomför det som planerats.

Dags att sysselsätta sig. Är rastlös.

SeeYa!

Open bruises

Och så var bloggen öppen igen.

Jag tänkte att eftersom jag nu hamnat på rätt spår borde det inte skapas några större tragedier.

Dom har jag ju redan gått igenom.

Det finns inget att dölja längre.

Jag gjorde framsteg på senaste kissprovningen, kvinnan som skulle ha koll kunde vara kvar inne på toan.

Vanligtvis brukar hon behöva gå ut och sitta utanför med dörren öppen.

SeeYa!

Come to me, inside

Dags för en uppdatering kanske?

Dags att öppna bloggen för allmänheten igen?

Okej, vad händer nu då?

Jag blev ofrivilligt blottad inför min pappa.

Överläkaren "råkade" börja prata om mina drogvanor inför min pappa, hon visste inte att det inte var tänkt att komma ut än.

En vecka efter samtalet hittade pappa en bong i min papperskorg (korkat nog hade jag inte gjort mig av med den). Då fick mamma veta och det drogs upp på kommande familjesamtal.

Det hela resulterade i pissprov 2 gånger i veckan och samtal på ingången 1 gång i veckan. Och självklart fick jag ett svårt beslut att fatta.

Ska jag sluta, eller ska jag fortsätta?

Två veckor senare blev det bråk i familjen, min lillasyster bröt ihop rejält och berättade att hon tyckte det kändes som att allt runt mig bara blev värre och värre. Och ändå vet hon inte vad som egentligen hänt. Hon vet inte hela sanningen än.

Det och lite till fick mig att bestämma mig.

Jag kan inte fortsätta.

Pissproven har hållit sig negativa hittills och det hade jag tänkt fortsätta hålla det.

Dock har jag abstinens, men det är, tro det eller ej, kontrollerbart för mig.

Det känns drygt att skriva mer nu, det är redan nog långt som det är.

Så,

take it easy, dudes!

Take me over

Familjesamtal idag.

Mamma blev arg och upprörd.

Pappa höll sig lugn som vanligt.

Jag satt med gråten i halsen och nickade.

Resultatet?

Pissprov 1 gång/vecka (eller månad)

Inget mer helvete, tack!

Godnatt..

Fucking up the retards

Hur ska man kunna få en person som älskar sitt knark att komma ur sitt missbruk av det?

Nu har jag för övrigt gått klart första terminen i DBT.

Varför ska det vara så enkelt att sabba sitt liv?

Om två veckor åker jag och min lillasyster till Dalarna, till morfar.

Det svåra är ju bara att bestämma hur länge man ska vara borta.

Natt-tåg (och speciellt med byte) är en stor stressfaktor för mig.

Jag känner alltid att jag inte har någon kontroll  över situationen.

Oro under hela resan och som mest timmarna runt bytet och innan avstigning.

Fast om jag tänker tillbaka så har jag ju faktiskt åkt tåg helt ensam en gång från morfar. Och det gick galant.. typ.

..

Ett tåg framför hade råkat ut för någon slags olycka och det blev ett extrabyte till buss.

Och den informationen fick jag inte från någon som jobbade på tåget utan av en annan resenär i samma kupé.

När det väl var byte hade jag ingen aning alls om vart jag skulle och inte så många andra heller. Det fanns ingen ström att följa utan alla for åt olika håll i förvirring.

Men tillslut fick jag tillräckligt med grepp om situationen och tog mig till bussarna.

Dock fick jag sitta bredvid en äcklig turk. >.<

..

Nu ska jag ta mig något att äta, röka fimp och sedan är jag (typ) redo för sängen. ^^

Heheh, godnatt!

I'm gonna kick you out

Vettefan om det hänt något egentligen.

Jag tappar mina mål, får grepp om dom, tappar dom, får grepp osv.

Så jävla stört, det är nästan så att jag börjar ge upp.

Det tar för lång tid för en sådan otålig människa som jag är.

Mitt veckokort är inte ifyllt på 3 dygn nu.

Dock har jag ätit normalt ett bra tag nu tycker jag.

Även om jag är nära på att falla tillbaka vilken sekund som helst.

Time to clean tv-rummet.

Om ett glas är fyllt till hälften, är det halv-fullt eller halv-tomt då?

Going white, snap

Y0!

Jag drar till Nalovardo, hemma på tisdag.

Hoppas att jag ska kunna komma ihåg att uppdatera då.

För visst har det hänt saker, eller?

Sakna mig!

The nights are dark

Jag failade just.

Min pappa behövde hjälp med att bära grejer från hans jobb till något ställe där han skulle fota. Men jag trodde att det var kl. 14 när det egentligen var kl. 13. Fan.

Aja, nu ringde han just iaf och jag ska istället hjälpa honom bära tillbaka grejerna senare.

Saker går framåt på BUP. Jag ska kanske göra någon slags utredning och kolla om dom kan sätta någon diagnos.

Sen hoppas jag på att man kan ta reda på om det finns något behandlingshem som passar mig.

Jag klarar inte av att leva som allt är nu. Need change.

Dessutom har jag fått en hemuppgift av min psykolog.

Jag ska stå i underkläder (eller naken) framför spegeln och lära mig att stå ut med mina tankar och känslor.

I like spotify.

End.

Spin or jump, get up

Jag kom på en situation för några veckor sen som jag inte berättat om.

Jag var på en fest hemma hos någon jag inte kände.

Det fanns 6 personer jag kände och 5 av dom har jag haft sex med.

Person 1, var en kompis som är tillsammans med person nummer 2

Person 2, min kompis kille.

Person 3, en person jag varit tillsammans med förut som för övrigt raggade på en tjock, ful blondin ( i mina ögon var hon det XP )

Person 4, en 3 år äldre kille som viskade hela kvällen om att jag tagit hans oskuld.

Person 5, en kompis till person 2, han var ett one night stand (x2) och för övrigt är han tjock men lite känd. Jag sprang omkring naken och välte ner ett dop-ljus hos honom första gången jag var där.. pinsamt.

Person 6, han är kompis till person 3. Han och hans ex hade nyligen gjort slut och han raggade på mig och försökte få hem mig till honom. Synd för honom att han inte lyckades. ^^

Hursomhelst så slutade det med att jag, person 1, 2 och 5 for hem till 5an och sov.

Person 3 drog iväg med tjejen, person 4 tror jag for till person 6 (bögsex?).

Hoppas att det inte blev för trassligt nu.

Jag är halvt glad att jag lyckats hålla mig borta från de där galnaste festerna  på ett tag.

Det har blivit lite för mycket sex faktiskt.

Flying fuckin' crazy

Det var tänkt att jag, min lillasyster och mina föräldrar skulle åka till paradisbadet idag.

Fast det blev inte så. Jag fick panik på morgonen och vägrade följa med.

Aldrig att jag vill att folk ska se min kropp eftersom jag vet att de tycker att jag ser ohälsosamt smal ut. Men det är ju inte vad jag tycker. Så jag klarar inte av badhus för tillfället.

Nu har vi varit i bowlinghallen på mariedal och ätit lunch på en thai-restaurang.

Det var kul och kändes mycket trevligare.

Dock hade mina föräldrar så klart lite svårt att förstå exakt varför jag inte ville bada, även om dom vet nu.

Men jag orkar inte tänka mer på det.

Nu ska jag försöka komma på något att göra. >.<

SeeYa!

Falling apart from you

Misstolka mig inte.

Klart att jag vill leva. Problemet är ju bara att som det är nu så fungerar det inte.

På tisdag hoppas jag att det blir klarare, det är familjesamtal på BUP och förhoppningsvis leder det till något bättre.

Nu när jag ändå låst bloggen så kan jag ju erkänna.

Jag har en ätstörning. Har inte velat skriva om det förut för att jag inte riktigt visste vilka som läser.

Min nykterhet for i backen och i fredags blev det mer öl än vad mitt sinne kan hantera.

Kanske är jag alkoholist, eller så är jag bara en helt normal tonåring som än inte lärt mig alkoholens konsekvenser. Men egentligen, konsekvenserna är jag mycket väl medveten om. Men då jag blir rastlös skiter jag i dem.

Dags att göra klart mina cupcakes.

I will beat my sicknesses.

Fucked up truth

Att det ska vara så lätt att göra saker värre och svårt att ställa det till rätta.

Jag känner för att bara stänga in mig, gömma mig från omgivningen och slippa alla jobbiga konversationer och livsavgörande beslut.

Det finns ingen ork kvar.

Visst kan jag leva, men inte så här.

Relation efter relation går i kras, det funkar inte.

Jag måste.. bort.

Skicka iväg mig i ett kuvert, jag klarar mig.

Behöver luft. Kanske ett behandlingshem fungerar.

Kaos.

Trunk of drunk

Förlåt för allt, eller för DET egentligen.

Det var inget jag planerat eller ens trodde att jag skulle göra.

Något slog slint i huvudet och helt plötsligt kom jag på mig själv med vad jag gjorde.

Tur för mig att pappa redan var mentalt förbered på att det någon gång skulle hända. För det var inte jag.

Jag tänker bli frisk, det här ska inte förstöra mina planer.

Och jag hoppas att det kommer finnas någon där som ger mig stöd på vägen.

Funderar på om jag kanske kan få komma in på ett behandlingshem. Det fungerar inte hemma.

Vad tror folk om det?

Nu ska jag gå och lägga mig i mina föräldrars säng, har sovit där varje natt sen jag kom hem i torsdags.

Puss på er älsklingar

.. btw, jag är nykterist nu (första steget typ?)

Get it off me

Det var ju inte direkt vad jag tänkt. Jag tänkte inte.

Allt gick så snabbt.

Jag grät, nådde toppen av ångest.

Helt plötsligt tappade jag allt och hamnade någon annanstans i huvudet.

Överdosering, akuten, dricka kol

Jag kunde inte sova, spydde

Men jag är glad att mamma stannade kvar och sov på sjukhuset med mig.

Nästa dag gick jag fram och tillbaka på avdelningen, kunde inte sitta stilla.

Läkaren undersökte mig och sen kom det två tanter från BUP för att kolla läget.

Sen fick jag åka hem. Kramade lillasyster och ringde storasyster.

Mamma har tagit ledigt från jobbet för att vara hemma med mig.

Allt känns som en dröm, det var så overkligt och jag trodde faktiskt aldrig att jag skulle försöka ta livet av mig.

Jag mår fortfarande skit, men det går i vågor så ibland känns det rätt ok. Och eftersom jag nyss börjat en ny behandling vill jag inte sumpa chansen att må bra.

Malin, jag vet inte om jag hinner berätta om det här för dig innan du läser det, men jag hoppas att jag får berätta det istället för att du ska få reda på det genom min blogg.

Jag behöver reda ut allt i min skalle och smälta hela händelsen.

.. man kan ju undra vad min psykolog har att säga till mig.

Spice of a choice

Jag mår jävligt piss just nu och jag vet inte varför. Jo vänta.. jag har inte tagit min medicin på två dygn. brb. Så!

Nu har jag tagit dagens iaf.

DBT börjar komma igång nu, fast jag har lite svårt att komma ihåg alla hemläxor och så.

Imorrn är första praktikdagen och jag ser nästan fram emot det.. dagis. XP igen.

Men den här gången så känner jag iaf redan 3 av barnen som går där och nu blir det mer estetiskt än förra gången.

Jag funderar dessutom på att berätta en sak som jag aldrig skrivit om förut. Mina föräldrar kommer ändå få veta det snart och jag ska försöka jobba bort det, eller handskas med det.

Men jag ska fundera ett tag till, eller vänta tills mamma och pappa fått veta.

Aja, nu måste jag göra mig klar för att sova så att jag kan vakna någorlunda pigg imorn och städa undan de sista resterna efter helgen.

A new day came yesterday

Jag spederade de första timmarna av det nya året tillsammans med ett gäng killar som alla var främlingar. Sex, alkohol och droger.

Först var jag hos en kompis, drack drinkar och så. Sen for jag och en annan till stan men skiljdes åt där. Då träffade jag en kompis och hennes vänner.
Jag raggade upp en mörk kille med dreads och vi fick skjuts till grubbe.
Sen blev jag less och började gå hem, då mötte jag en kille som jag började prata med.
Han var på väg åt samma håll som mig och den promenaden slutade med att jag gick hem med han till hans kompis som bodde bara en liten bit från mig.
Jag var ensam tjej och alla såg ut att vara minst 3 år äldre än mig.
Pipan gick från mun till mun. Folk blev höga och killen var hela tiden vid min sida, beskyddade mig.

Med tanke på att jag redan innan jag kom dit hade druckit lite för mycket och sedan fick det där så tippade bägaren tillslut och jag var tvungen att gå in på toaletten och spy.
Fast inte förstörde det stämningen för mig. Jag var så borta att jag inte brydde mig. Behöver man spy så behöver man.

Efter ett mindre lyckat sex (inte helt oväntat pga omständigheterna) så beslöt jag mig för att gå hem.
Han följde mig till dörren, vi bytte nummer och jag gav honom en kyss.

Väl hemma kände jag mig döende av törst. Men jag fick inte i mig speciellt mycket.
Jag borstade tänderna, smörjde läpparna med hampahudkräm (ironiskt nog) och gick och la mig.

I princip hela dagen har varit bakis, jag tror att jag haft feber men jag är nöjd ändå. Och även om jag bestämt mig för att lägga av med både alkohol och droger så är jag glad.
Jag behövde det. Eftersom jag inte har något annat just nu som får mig på en bra nivå så.

Nu ska jag ut, för första gången idag, och röka, för första gången idag.