16 januari 2010

It's just a headline

Btw, jag kom på en sak.
På bilden jag har nu som header (om det nu heter det, bilden ovan iaf) kan man typ se mitt är jag har på hakan.
Det hände när jag var liten och dum, jag var ungefär mellan 5 och 7.
Mina föräldrar var t.o.m tvugna att ta mig till sjukhuset och sy.
Lika många stygn som jag var gammal. Fast nu minns jag ju inte hur gammal jag var. XP

SeeYa (again) !!

The bird is blue

Yeah, ska på spelning snart på folkets hus, har druckit 3 öl, är inne på min fjärde.
Det är skönt att känna onykterhet och peppa livemusik.

Mitt manodepressiva (eller vad man nu ska kalla det) har inte förändrats något så jag funderar på om jag ska ta kontakt med vården och få någon att prata med.
Fast problemet är att KBT och liknande fungerar inte för mig.
Sen kanske medicinering vore nödvändigt, iaf ett tag.

Vi får se vad som händer.
Jag har en vän som också funderat på att skaffa en kontakt så.

SeeYa

6 januari 2010

One step back

Jag kan välja att skita i att svara på den senaste kommentaren men jag har faktiskt något att säga.
1. Om du tycker att någon är en idiot, varför då läsa personens blogg.
2. Varken du eller jag har gjort något fel, det passade helt enkelt inte.
3. Jag sket aldrig i dig, dock mådde jag skit och hade svårt att höra av mig.
Det var också svårt för mig att umgås. Om du tycker att jag sket i dig för att hänga med Camilla så kan jag berätta att det inte var sant. Jag och Camilla har känt varandra i 15 år och det är så enkelt att hon känner mig bättre och vet hur man ska komma åt mig när jag stänger in mig.
4. Det sista du sa till mig var att du inte orkade höra av dig mer och att det var upp till mig. Min mobil hade slut pengar och jag ville inte ringa hem till dig med tanke på att din mamma ibland sover på dagen. Jag tog tillfället i akt när jag fick gratis mms och skickade ett medelande till dig.
Du svarade inte.

Nu har jag diskuterat klart den här saken. Vi kommer säkert ses igen med tanke på att vi bor i samma lilla stad, men vi är inte vänner längre och jag tror inte heller att vi kommer bli det igen. Inte som det ser ut nu iaf.
(btw, jeppe har börjat kalla mig för morran ibland och det känns fel tycker jag, ingen morran utan marran..)

Och nu över till det jag egentligen tänkte skriva.
Fast jag vet inte ens om jag orkar, det tog så jävla mycket energi att tänka och skriva svar till kommentaren.

Kort sagt:
Jag har hamnat i en svacka, en depressionsperiod.
Det funkar inte, jag behöver nog mer hjälp.